Dag 19. Jag är fullkomligt förkrossad. Sitter ihopkrupen i orangeriet och gråter som ett litet barn. Varenda muskel i min kropp spänner sig när jag hulkar ut min sorg och väter hela stengolvet. Alex ska gifta sig med den där lidelsefulla köttstycket. Läs mer om detta här, här och här! Rummet snurrar. Jag faller genom ett svart moln av hopplöshet. Jag känner mig alldeles tom och förbrukad. Magen känns kall som is. Jag är alldeles öm i huvudet efter allt gråtande.Hur kunde han svika mig så? Jag känner mig lurad och bedragen.
Det dunkla syftet med resan hit till Polen var tydligen att ingå äktenskap med denna otäcka, frånstötande och motbjudande ursäkt till människa. Katrin!
Nu är det jag som går och dränker mig i poolen.
4 kommentarer:
Hoppa! Hoppa för fan!
Du får helt enkelt stega fram i kyrkan, knuffa undan Katrin och ställa dig på hennes plats!
Är det här ditt verk?
http://blogg.aftonbladet.se/14002/perma/482630/
Samma bild som Alex använde när han skulle dra sig undan för att arbeta med innelistan.
/Buster.
Skicka en kommentar